för mörk.
Inskrivning idag.
Möttes av en våg med utlänningar, många koreaner och asiater liksom endel svenskar.
Varken Effektivitet, teknologi, kösystem eller information var något kineserna tänkt på.
'Hon ser bra ut men är lite för mörk' kommenterade tydligen några asiater angående mig. Inte till mig då, såklart. Utan diskuterandes vid sidan av oss. Det var en svensk taiwanes som förstod kinesiska som smålog när hon berättade för mig. Asiaterna har inte riktigt förstått dethär med att man vill vara brun. Men jag kan väl inte klandra de, när jag är ett x antal nyanser mörkare än alla, även mina systrar, och när min egna pappa säger "Du ser inte ut som mitt barn", dock med en kärleksfull ton. hehehe. Jag kommer ju alltid vara mamma&pappas favorit dotter ;)
Kollade in campus. Ville börja gråta. Fick panik. De var inte nice för fem öre. Rummen var okej, inte lika illa som jag tänkt mig, faktiskt. MEN köket - Oh lord säger jag bara. Hade inte överlevt en middag ens. Ugnen använde de tydligen till att torka porslin med.
Så jag fick panik. Men vi fortsatte ut med taxi för att hitta en mäklare som kunde hjälpa oss. Vilket är en utmaning, då de flesta (nästintill alla!) inte pratar engelska. Vi fick se en lägenhet, en 4a. 4 rum, 2 badrum osv. Den var okej, en guldgruva om du jämför med campus, bra standard. Jag överlever. Det är förresten Jag, Jacob, Hanna (svensk tjej från handels som ska läsa sin master här) och Marion (den tyska tjejen vi träffade igår). Vi skulle tänka över situationen, likaså landlorden tills imorgon, då vi hade krav.
Jag somnade på taxin hemåt.
Jag är helt slut. Mina fötter med,
klockan är endast 21.
Hoppas jag kan sova till 22.
Möttes av en våg med utlänningar, många koreaner och asiater liksom endel svenskar.
Varken Effektivitet, teknologi, kösystem eller information var något kineserna tänkt på.
'Hon ser bra ut men är lite för mörk' kommenterade tydligen några asiater angående mig. Inte till mig då, såklart. Utan diskuterandes vid sidan av oss. Det var en svensk taiwanes som förstod kinesiska som smålog när hon berättade för mig. Asiaterna har inte riktigt förstått dethär med att man vill vara brun. Men jag kan väl inte klandra de, när jag är ett x antal nyanser mörkare än alla, även mina systrar, och när min egna pappa säger "Du ser inte ut som mitt barn", dock med en kärleksfull ton. hehehe. Jag kommer ju alltid vara mamma&pappas favorit dotter ;)
Kollade in campus. Ville börja gråta. Fick panik. De var inte nice för fem öre. Rummen var okej, inte lika illa som jag tänkt mig, faktiskt. MEN köket - Oh lord säger jag bara. Hade inte överlevt en middag ens. Ugnen använde de tydligen till att torka porslin med.
Så jag fick panik. Men vi fortsatte ut med taxi för att hitta en mäklare som kunde hjälpa oss. Vilket är en utmaning, då de flesta (nästintill alla!) inte pratar engelska. Vi fick se en lägenhet, en 4a. 4 rum, 2 badrum osv. Den var okej, en guldgruva om du jämför med campus, bra standard. Jag överlever. Det är förresten Jag, Jacob, Hanna (svensk tjej från handels som ska läsa sin master här) och Marion (den tyska tjejen vi träffade igår). Vi skulle tänka över situationen, likaså landlorden tills imorgon, då vi hade krav.
Jag somnade på taxin hemåt.
Jag är helt slut. Mina fötter med,
klockan är endast 21.
Hoppas jag kan sova till 22.
Mottagna kommentarer:
Trackback
