Hej Hangzhou, trevlig att mötas!

Äntligen!
Efter många om och men (läs:timmar) så har vi äntligen anlänt till vårt hostel i Hangzhou.
Det var ett jäkla meckande med våra bagage. Visste inte om jag skulle skratta eller gråta, som tur var hade jag hjälp. Ingen aning hur jagskulle överleva själv faktiskt, då det ibland inte fanns rulltrappor. 

Dyraste måltiden än så länge; Big Mac & Co - kan ni tänka er det? hehe. 

Jag har iallafall förstått att det är 'styr och ställ' cyklar som gäller i denna ort. 
På gott och ont, då får jag gratis kondition dessa 5 månader.
Herregud, minns inte ens senaste gången jag cyklade. Och med tanke på denna trafik är det ett mirakel om jag överlever dessa 5 månader. Mitt nya liv på 2 hjul - hejåhå.

Dessutom har jag fått reda på att jag tydligen ska gå på östasiens största campus - det känns mäktigt men lite läskigt. Jag kommer vara som en vilsen myra i fel myrstack, hehehe. Men det blir super !

Nu är det lite chill, klockan är över midnatt nu. 
Imorgon är det fix med cykelkort, mobilkort och en rundtur för att lära känna min kommande stad. 

PUSS PÅ ER!


Jacob tyckte väldigt mycket om denna säljaren. Hon sålde äkta (såklart!) ray ban fodral till oss, för ynka priset av 5 yuan/styck (ca 5,5kr) . En riktig pingla!
Dock försöker jag få Jacob att förstå att det inte är så synd om säljarna att de säljer de 'så billigt' då de aldrig skulle sålt de till oss om de förlorade på affären.


Inte för att vara sån, men Museum kommer nog aldrig vara intressant, för mig iallafall. 


Denna bilden tog Jacob igår när vi var på ett tempel i Shanghai. Vad jag önskade/bad om, det får ni inte veta! hehe.

Okänt namn market

Vi begav oss ut till andra sidan floden efter utcheckningen. 
Jag kände att jag ville besöka en marknad. 
Shanghais mildare version av Beijings silk market googlades upp. 
Och där var det!
Flera fotbollsplaner stor marknad med massor utav små stånd. 
Pruta gjorde vi med. 
Ett par rayban glasögon, enlgit säljaren äkta såklart, för 300 (?). Vi fick dem för 15!
(Så Linn, dina varor är fixade, med äkta fodral såklart, hehe)
 
Mitt begär av marknadsbesök släcktes väldigt fort då det är fysiskt och psykiskt jobbigt att pruta och lyssna på deras skrikande och erbjudande av material jag ej ens visste fanns.
Vad vi lärde oss idag, det finns 900GB USB minne, haha, fungerar säkert superbra!
 
NU: Hangzhou.
 
 

Tack Shanghai

9.00 beep beep
Upp och hoppa, ingen tid att förlora!
Sitter vid frukosten,
Är väl inget att hurra för.
Det finns ett x antal olika kinesiska frukosttillbehör såsom pork bun, vegetable bun mm men det lockar inte mig. Så en nyttig frukost bestående av vitt bröd med sylt och friterat bröd blir det idag, haha.

Ska senare packa, igen, för att sedan ta oss vidare till Hangzhou. Det är en pina kan jag lova, att försöka kontrollera två tunga bagage samtidigt. Värst är trappor.

Nej nu är det dags för avfärd!


Huaqiaoren 华侨人

Shanghai dag 2.

Det är en mätt (och belåten) Diana som är vid tangenterna.
Hänger förtillfället vid i loungen vid vårt hostel.
Gratis wifi, sköna fåtöljer och soffor och musik. Vad mer kan man begära? Kanske att vår kära dj inte skulle byta låt var 10e sekund.. men vi är i Kina.
 
Frågan är; Är kina redo för mig, denna Huaqiaoren (aka utlandskines)?
Jag har sedan jag anlänt för 2 dygn sedan fått en drös med blickar på mig. Man kan tycka att det är västerlänningen bredvid mig som borde få de, men tro mig en solbränd kines är mer sällsynt än en västerlänning.(!!!!!)
Jag kan väl inte klandra dem, antar jag, då jag ser ut som ett stort frågetecken. De måste tycka att det är lustigt att asiaten inte kan ett skvatt med mandarin medan västerlänningen trycker ur sig meningar av det härliga språket.
 
Ikväll åt vi på Xiabu xiabu - mycket populärt hotpot kedja här i Kina. (bild nedan)
Jag hade förberett mig för vad jag skulle säga.
"Liang geren" (Två personer)
Kanske ett dumt drag, för servitrisen börjar febrilt prata mandarin väldigt fort med mig. 
Jag står som ett frågetecken. 
Vi sätter oss ned. 
Jacob frågar efter en engelsk meny, han får den. 
Servitrisen ska ta vår beställning, hon kollar på mig och pratar på. 
"Jag förstår inte mandarin, men kantontesiska?!" 
Servitrisen skrattar, skäms, gömmer sig under bordet, springer iväg till sina kollegor.
Jahapp, det var de. Hon kom inte tillbaka. Förens senare.
Resten av kvällen var servitrisen på dåligt humör, vi konstatera att hon antagligen inte tyckte om kantoneser.

Jag har så mycket att berätta. Men ni skulle dö av tristess och jag började skriva noveller, så lägger upp lite bilder istället. Roligare med japanese photos, inte sant?


Vi var på ett tempel, random mitt i stan. Jag köpte rökelser, betalade med småmynt. 


Vi köpte fried dumplings. 12 styckna betalade vi för. Vi fick 10. Dumma turister tänkte väl dem. Vi gick aldrig tillbaka. Men det gör inget, vi åt inte upp allt. Nej, det har inte något med bilden att göra,hehehe.



Vi gick väldigt mycket idag. Inget mål. Sedan saknade vi Sverige så mycket, så försökte febrilt hitta det. Varken Ikea, Abba, köttbullar, Volvo, Björn Borg eller Gevalia hittade vi. Till vår besvikelse. Men det var en fin sysselsättning i 30 minuter, Tack The Official Shanghai map för den vilseledningen. Tack så jävla mycket.
 
Sedär, vi fick mat på bordet trots det lilla missförståndet i början. Det var gott! Men syrran den kända såsen fick vi inte .. för vi var tvugna att betala för det(!!) Galet va? Jag tyckte ändå inte om den.
 
På tv visas förtillfället olympics för handikappade. Djn måste tro att alla är döva, för han har höjt så mycket att jag knappt kan höra vad jag själv tänker. 

Imorgon far vi vidare med tåget till Hangzhou, min hemstad 5 månader framöver.

Shanghai

Ni Hao!
Jag vet, väldigt oförutsägbart att jag skulle skriva det. Men Hej på er.

Tänkte återuppta mitt bloggande nu när jag inte befinner mig i Sverige. Kanske blir mitt liv snäppet mer spännande då? Haha. Och nej, inte i deprimerande bemärkelse. Misstro mig ej, jag älskar mitt liv i Sverige. Men lite förändring i vardagen skadar ju inte, right?

Andra dagen. Ingen jetlag. Vi löste det bra igår. Vi i detta fallet associerar till jag plus Jakob. Jakob är min resekompis. Han ska plugga kinesiska. Och kan mer kinesiska än mig. Så dessa dagar har han skött snacket, och jag stått bredvid som ett fån och lett som ett frågetecken.

Mer info och blaj senare. För nu är jag visst hungrig. Dags för mat!

Hörs snart, väldigt snart. Nu kör vi!


RSS 2.0