Roomies. Familjen.
Ibland undrar jag vad jag skulle göra utan mina 2 roomies (mer flatmates) här i Kina?
Och ibland inser jag att om mindre än 8 veckor kommer jag vara tillbaka i min egna lya.
Och ibland inser jag att om mindre än 8 veckor kommer jag vara tillbaka i min egna lya.
Och då får jag en liten klump i magen och halsen. En liten tår också, hehe.
Tro mig, jag gillar att bo själv. Det gör jag.
Tro mig, jag gillar att bo själv. Det gör jag.
- Inte behöva dela badrum/toa
- Är det stökigt är det ens egna fel
- Sjunga och ha på hur hög musik som helst utan att det stör någon.
- etc.
Men dessa roomiesar har inte endast varit flatmates utan min familj (och närmsta vänner) här i Kina.
Hanna pratar jag med när jag vill ha goda råd. Hon är storasystern som inte finns här i Kina (eftersom min storasyster är i Uppsala nu... och mellan mig och Silvia är det oftast jag som for lugna henne, haha) Hanna är den som lugnar mig när jag är som värst, haha. Panik Diana.
Hanna pratar jag med när jag vill ha goda råd. Hon är storasystern som inte finns här i Kina (eftersom min storasyster är i Uppsala nu... och mellan mig och Silvia är det oftast jag som for lugna henne, haha) Hanna är den som lugnar mig när jag är som värst, haha. Panik Diana.
Jacob är den jag gnabbas med mest. Tjatar på. Han är den jag berättar de mest onödiga sakerna till. Allt och inget.
Hur som helst.
Hur som helst.
Jag kommer sakna tiden att bo och hänga med dessa fånen.
Men vi ses säkert i Göteborg, kanske över några bauxi eller dumplings?
Men vi ses säkert i Göteborg, kanske över några bauxi eller dumplings?
Mottagna kommentarer:
Trackback
